81. Mats Hulth går till filmen.


Av Jesper Lange.

                         
(OBS! Ej korrekturläst. Se upp för danska uttryck och dansk meningskonstruktion).

Gustaf Cederblad Skugge:
Mats Hulth härmar återigen Mona Sahlin. Först var det kontokortet.
Efter Mona Sahlins insats som blond engelsktalande same med kontaktproblem i Ernst Billgrens film har Mats Hulth nu fått en roll som rödhårig finsktalande negerpojke med känslostörningar i en ny kortfilm.
Mats Hulth vilar fortfarande upp sig efter det tunga jobbet att klippa kontokort sönder på Tolvmannagården i Skåne men vi har regissören i studiet. Välkommen Tuula Trankebar.

Tatiana Trankebar:
(tillsynes en kvinna, men egentligen Göran Persson med peruk, smink, glasögon etc. Men kroppens storlek och rösten går inte att dölja. Med ljus röst:)
Tack snälla du.

Gustaf Cederblad Skugge:
Det verkar vara en trend, att politiker vill bli skådespelare. Har du någon förklaring på varför det har blivit så populärt? Även förre statsministern Ingvar Carlsson gör en liten roll?

Tatiana Trankebar:
Dom letar kanske efter ett innehåll i livet. Det är inte lika roligt alla gånger att vara politiker idag ... tror jeg.

Gustaf Cederblad Skugge:
Och det livsinnehåll skulle finnas i filmvärlden?

Tatiana Trankebar:
Kanske. Det är i alla fall roligt att göra film.

Gustaf Cederblad Skugge:
Är Mats Hulth en bra skådis? Har han talang?

Tatiana Trankebar:
Han är ju amatör men det känns överhuvudtaget inte. Han har ett enormt talang. Han är så känslosam och ärlig. Han vågar öppna sig helt fram för kameran.

Gustaf Cederblad Skugge:
(störd och förvånad)
Känslosam?

Tatiana Trankebar:
Ja.

Gustaf Cederblad Skugge:
(har kommit helt av sig)
... öh ...

Tatiana Trankebar:
Mycket känslosam. Man känner hur det hela kommer från hjärtat. Filmteamet måste i bland ta paus. Alla bakom kameran gråter mycket när Mats gör ett djupdyk i sin sammansatta själ.

Gustaf Cederblad Skugge:
(förvirrad, ingenting stämmer med hans bild av Mats Hulth)
Då är han kanske också ödmjuk?

Tatiana Trankebar:
Mycket. Men det tycker jag gäller alla stora skådespelare. Ju större talang ju större ödmjukhet.

Gustaf Cederblad Skugge:
Filmens tema är känslostörningar. Är det en tillfällighet? (G C Skugge gör ett ärligt försök på att skapa en sensation:) Eller är temat orsaken till att Mats Hulth och ingen annan fick rollen?

Tatiana Trankebar:
(tänker lite)
Det är ... nog en tillfällighet. Jag menar temat är inte så viktigt. Det är mer livet, känslorna, djupet, det farliga som spelar en roll. Och jag tror att alla känner igen sig. Alla har vi störda känslor. Mer eller mindre. Vem kan vara lycklig hela tiden?

Gustaf Cederblad Skugge:
Varför talar Mats Hulth finska?

Tatiana Trankebar:
Ja varför inte? Han kunde också tala kinesiska. Det är inte de konkreta orden, som är viktiga för mig. Eller för Mats. Det är intentionen. Avsikten. Viljan. Den existentiella stämningen. Känslan av att stå in för ett stort och skrämmande vackert mysterium.

Gustaf Cederblad Skugge:
Hm. Vi ska kanske se ett klipp från filmen?

Tatiana Trankebar:
Ja, just det. Vi ska se en scen där Mats just har vaknat ur en mardröm. Han känner en djup oro och vill tala med hövdingen om livets smärta och osäkerhet. Och han har för första gången fått en misstanke om att hans känslor är störda på något sätt.

Gustaf Cederblad Skugge:
Jo. Här kommer filmen i alla fall.

(Klipp till filmsnutt. Jag tror det är svart/vit-film. En liten negerpojke, svart, som påminner om Mats Hulth ligger på en simpel säng av palmblad i ett simpelt hus. Likheten är skägget, glasögona, frisyren. Kanske mer. Men han är alltså svart och "pojkaktig" i sitt beteende.
Först sover han, sen öppnar han sina ögon och rädslan är uppenbar. Sen börjar han snacka på mycket dålig finska. Någon får översätta.
Ingen textning. Blir det helt obegripligt måste man ta fler gemensamma ord mellan svenska och finska).

Mats Hulth:
(På finska, långsamt och tungt. Kan kortas. Eller förlängas).
Fy fan vilken jävla dröm. Jag drömmar den om och om igen. Saxar som klipper sönder allt jag äger och till slut klippar de sönder mig. Ska livet verkligen vara så? Är mina känslor helt koko? Är jag störd? Hur blir framtiden för mig? Jag måste tala med hövdingen. Han måste kunna guida mig i denna känslofulla livskris. Kanske vi kan göra en krisgrupp för mig? Jag mår skit taskigt. Jag känner mig övertrasserad. Jag har nått the limit. Jag lever på kredit.

(Klipp till närbild av hövdingen som kommer in i rummet. Man ser att det är Göran Persson alias Tatiana Trankebar, som är sminkat till neger. Han säger:)

Negerhövding:
(På dålig finska)
Taxin väntar skitunge. Vi måste iväg till stadshuset. Du ska bli vuxen nu i dag och dessutom är det sista turen som vi kan åka utan att förmånsskatta.

(Klipp tillbaka till studion).

Gustaf Cederblad Skugge:
(med ögonen fulla av tårar, d.v.s. en bricka med lök i knät)
Tack Tatiana Trankebar och lycka till med premiären på lördag.

Tatiana Trankebar:
Tack snälla du. Får jag bara puffa för min nya film med Mona Sahlin?

Gustaf Cederblad Skugge:
(tveksam)
... öh ...

Tatiana Trankebar:
Hon ska spela en svarthårig spansktalande gangsterdrottning: Monas Salinas.

__  __  __



© Jesper Lange, 14.2.1998.



Förra texten    Index    Nästa texten


Länkar till enstaka texter: 1   2   3   4   5   6   7   8   9   10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159

Index för TV-sketcher
Index för radiosketcher
Home

E-mail: jesper.lange@gmail.com