|
(OBS! Ej korrekturläst. Se upp för danska uttryck och dansk meningskonstruktion). Gustaf Cederblad Skugge: BB fyller 100 i år. Inte BarnBördshuset men den tyska dramatikern BertolD BreSCHt. En mansröst: BreCHt! Gustaf Cederblad Skugge: BertolD BreCHt. En mansröst: BertolT! Inte BertolD! Gustaf Cederblad Skugge: (synligt besvärad) BertolT BreSCHt! En mansröst: BreCHt! Gustaf Cederblad Skugge: BreCHt! Som alltså skulle han fyllt hundra i år om han levat. Välkommen till teaterhistoriker Miroslav Grodinskij. Miroslav Grodinskij: (skylt: Miroslav Grodinskij, teaterhistoriker) Tack. Gustaf Cederblad Skugge: Bert... vilken betydelse har han haft på den europeiska teatern? Miroslav Grodinskij: En enorm betydelse. Gustaf Cederblad Skugge: Ja jag vet, men kan du ge ett konkret exempel? Miroslav Grodinskij: Ja det kan jag. BreCHt (man ser att G C Skugges läppar omedvetet formar "CH"-ljudet) skapade en helt ny spelstil som han kallade Verfremdung. Och det betyder på ren svenska att skådespelaren distanserar sig från rollen. Och detta förvirrar i sin tur publiken som piggnar till - just på grund av detta - och börjar tänka. Själv. Gustaf Cederblad Skugge: (snappar fingrarna: smack!) Bara så där? Miroslav Grodinskij: Just det! Bara så där! (Han snappar fingrarna: smack! Han ler. Han är nöjd med eleven). Gustaf Cederblad Skugge: Men om man nu skulle ge ett exempel på denna Verfremdung eller distansering, så tittarna förstår hur det går till? Miroslav Grodinskij: Jo det är lätt. Kommer du i håg "Mackie Messer"-sången? Mack med kniven? Gustaf Cederblad Skugge: Visst. Den är jätte bra. Miroslav Grodinskij: Hur blir vädret i morgon? Gustaf Cederblad Skugge: Förlåt? Miroslav Grodinskij: Ge mig papperet med vädret. (G C Skugge letar i pappershögen och överlämnar det till Miroslav Grodinskij, som börjar skriva rasande snabbt med en penna. G C Skugge har tappat kontrollen över situationen och tittar lite lost på Grodinskij. Men ganska snart returnerar han papperet till G C Skugge, som tittar lite förvånad på det). Sen är det bara att du sjunger texten på Mackie-Messer sången. Och kom i håg att göra det lite ointresserad, söla lite, dra på orden, ungefär som vore du trött och bakfull och rösten ska låta som om du har rökt 60 cigaretter. Din intention är att du skiter fullkomligt i publiken. Då blir det bra. Gustaf Cederblad Skugge: (tar sats. Vi ser hans fysiska förvandling först, ögonen stängs halvt, han lutar sig bakåt, rufsar upp håret, rapar, skickar kanske en spottloska iväg, sen bryter han ut i brechtiansk sång. Stödmusik. Texten kan ändras): Och ett lågtryck från Atlanten går i land på Norges kust och det når oss sent i morgon och det blir haaalt som bara faaaan Snö i Götaland och i Svealand men sol i Norrland hela da(g)en Och till natten blir det svinkallt och det blir haaaalt som bara faaan (Han kommer inte loss från rollen och fortsätter sölande och hes:) Något åt det hållet? Miroslav Grodinskij: (begeistrad) Just precis. Då har du gjort vädret på ett helt nytt sätt och de slöa, kaffedrickande, halvsovande, småborgerliga tittarna har nu fått sig en störande upplevelse och börjar tänka och får då klart för sig att det blir halt som bara faan i morgon eller hur? Gustaf Cederblad Skugge: (har kommit loss från rollen) Tack för att du kom teaterhistoriker Miroslav Grodinskij. Miroslav Grodinskij: Tack själv! Det var ett nöje! (Han börjar resa sig och vill gå, men då får G C Skugge plötsligt en idé) Gustaf Cederblad Skugge: Jo förlåt får jag bara fråga om en sak till? Miroslav Grodinskij: Visst! Varsågod. Gustaf Cederblad Skugge: Ja om texten har mer innehåll då måste distanseringen väl verka starkare eller hur? Miroslav Grodinskij: Just precis! Det var just det som var BreCHts idé. Gustaf Cederblad Skugge: Tack! Miroslav Grodinskij: Ingen orsak! Gustaf Cederblad Skugge: (letar rätt på nästa nyhet, börjar plötsligt igen att förvandlas fysisk mot Verfremdungs-attityden, studiotelefonen ringer, han tar den på ett söligt, arrogant och likgiltigt sätt. Man känner på hans kroppsspel att någon i telefonen säger att han fan ska skärpa sig och köra som vanligt. Vilket han omgående gör. Bäst är om det följer en nyhet om Saddam Hussein). © Jesper Lange, 15.2.1998. |